o`böjlig adj. ~t ORDLED: o--böj-lig

ordklass, grupp av ord med likartade morfologiska och syntaktiska egenskaper.

interjektion, klass av oböjliga ord, normalt använda som syntaktiskt självständiga yttranden.

adverb, ordklass använd framför allt som adverbial.

preposition, oböjligt formord som konstrueras med en efterföljande rektion (t.ex. en nominalfras eller en nominal bisats): Jag tänker på min bror; jag tänker på att det regnar; vi gick ut trots regnet; vi gick ut trots att det regnade.

ido, konstgjort språk, tillkommet delvis efter förslag till förbättringar av esperanto, framförda av esperantos skapare Lazar Zamenhof.

rigiditet, stelhet i en led vid passiva rörelser.

Atropos, i grekisk myt en av de tre ödesgudinnorna, moirerna.

Benedictus XVI, Benedikt XVI, egentligen Joseph Ratzinger, 1927–2022, tysk romersk-katolsk teolog, påve 2005–13.

interlingua, ett internationellt hjälpspråk (jämför konstgjorda språk), tillkommet som ett resultat av arbetet inom International Auxiliary Language Association, som grundades 1924.