personlighetspsykologi, gren av psykologin som är inriktad på att beskriva och förklara människors sätt att fungera i ett helhetsperspektiv, i motsats till områden som perception, kognition och motivation, vilka studerar delfunktioner hos individen.

person, en verbböjningskategori som hänvisar till deltagarna i talsituationen: den eller de som talar ( första person), den eller de som tilltalas ( andra person), den, det eller de som omtalas (missvisande kallat tredje person).

personlighet, som psykologiskt begrepp, se personlighetspsykologi.

personkult, övervärdering intill gudomlig dyrkan av politisk eller militär ledare.

personlighetsstörning, personlighetsdrag som vållar lidande för individen själv eller för omgivningen eller orsakar en betydande nedsättning av den sociala funktionsförmågan.

juridisk person, juridisk term för sådana rättssubjekt som inte är fysiska personer.

personval, möjlighet för väljaren att påverka valet av representant vid allmänna val.

personnamn, i vetenskapliga sammanhang även antroponym, namn på en enskild, mänsklig individ.

personskada, inom skadeståndsrätten benämning på kroppsliga eller psykiska sjukdomstillstånd, vare sig de har fysiska orsaker eller vållats på annat sätt, t.ex. genom psykisk chock.

fysisk person, inom juridiken person i egentlig mening till skillnad från juridisk person.