-
planka
planka, sågat eller hyvlat virke med minst 45 mm tjocklek. -
planka
1plank`a subst. ~n plankor ORDLED: plank-anSvensk ordbok -
planka
2plank`a verb ~de ~t ORDLED: plank-ar SUBST.: plankande, plankningSvensk ordbok -
plankton
plankton, organismer som svävar fritt i vattnet i hav (haliplankton) och sjöar (limnoplankton) och därför är mer eller mindre beroende av vattenmassans rörelser, till skillnad från aktivt simmande djur (nekton) och bottenlevande organismer (bentos).
-
elgitarr
elgitarr, en typ av gitarr där tonen förstärks med en elektrisk förstärkare. -
offentligt rum
offentligt rum, del av bebyggelsemiljö som är tillgänglig för allmänheten, t.ex. gator, passager, gallerior, torg och parker. -
skjuvning
skjuvning, deformationstyp för fasta och granulära material samt för viskösa vätskor. -
trä
trä, ved från träd, använd som tekniskt material och med i huvudsak ursprunglig biologisk struktur. -
Ostindiska kompaniet
Ostindiska kompaniet, svenskt handelskompani som handlade med Östasien, grundat i Göteborg 1731 och formellt upplöst 1813. -
båt
båt, farkost för färd på vatten, framdriven med hjälp av paddlar, åror, segel eller motor och som uppfyller Arkimedes princip.