platå, detsamma som högplatå.

platåbasalt, basaltisk lava på en kontinent, där den bildar vidsträckta lavatäcken.

platåberg, tidigare taffelberg, berg med branta sidor och en flack, mer eller mindre horisontell överyta, vilken utgörs av en motståndskraftig bergart.

platåglaciär, höglandsglaciär som täcker krönet av en bergsplatå.

platå´ subst. ~n ~er ORDLED: plat-ån

platålera, plana fält av glaciallera på toppen av kullar.

Spanien är ett land i södra Europa.

Berlin, huvudstad och delstat i Tyskland; 3,7 miljoner invånare (2021).

Deccans platåbasalter, över varandra utflutna lavabäddar av basalt, som bildar ett upp till 3 000 m mäktigt täcke med en utbredning av mer än 550 000 km ² och en volym av en miljon km ³ inom Deccan.

Australien är den minsta kontinenten, men Australien är också ett självständigt land.