population, i biologin alla de individer av en och samma art som finns inom ett visst område vid en viss tidpunkt.

population är den avgränsade mängd individer som man studerar när man gör en statistisk undersökning.

populationsdynamik, ändringar i en populations individantal över tiden, se population.

population, astronomisk term, se populationstyp.

population, besättningstal, antalet atomer, joner eller molekyler som befinner sig i ett visst kvantmekaniskt tillstånd.

populationsekologi, del av biologin som har till syfte att förklara populationers utbredning, individantal och dynamik (se population).

lokal population, inom ekologin en grupp individer av en art som lever inom ett geografiskt begränsat område och som ofta parar sig med individer från samma grupp.

populationsbiologi, del av biologin som kombinerar populationsekologi och populationsgenetik och som studerar naturliga populationer av växter, djur och andra organismer, deras genpool, samspelet mellan arv och miljö för utformningen av individerna, de faktorer som orsakar förändringar i populationens genpool (främst urvalsmekanismer), köns- och åldersfördelning, sexualbeteenden, pollination, frö- eller äggantal respektive kullstorlek, cykliska mängdfluktuationer, spridning och dödlighet, allt i relation till miljön (jämför population).

populationsreglering, begränsandet av ändringarna i en populations individantal.

populationsinversion, ett förhållande där populationen (jämför population) i ett högre liggande atomärt eller molekylärt energitillstånd är större än i ett lägre liggande tillstånd.