population, i biologin alla de individer av en och samma art som finns inom ett visst område vid en viss tidpunkt.

population, astronomisk term, se populationstyp.

population, besättningstal, antalet atomer, joner eller molekyler som befinner sig i ett visst kvantmekaniskt tillstånd.

population är den avgränsade mängd individer som man studerar när man gör en statistisk undersökning.

lokal population, inom ekologin en grupp individer av en art som lever inom ett geografiskt begränsat område och som ofta parar sig med individer från samma grupp.

populationstyp, sätt att indela stjärnorna i Vintergatan och andra galaxer baserat på de ingående stjärnornas åldrar, rörelseförhållanden och sammansättning m.m.

populationsbiologi, del av biologin som kombinerar populationsekologi och populationsgenetik och som studerar naturliga populationer av växter, djur och andra organismer, deras genpool, samspelet mellan arv och miljö för utformningen av individerna, de faktorer som orsakar förändringar i populationens genpool (främst urvalsmekanismer), köns- och åldersfördelning, sexualbeteenden, pollination, frö- eller äggantal respektive kullstorlek, cykliska mängdfluktuationer, spridning och dödlighet, allt i relation till miljön (jämför population).

populationsdynamik, ändringar i en populations individantal över tiden, se population.

populationsekologi, del av biologin som har till syfte att förklara populationers utbredning, individantal och dynamik (se population).

minsta livskraftiga population, den minsta population av en art som på längre sikt, ofta 100 eller 1 000 år, har en hög sannolikhet att överleva, ofta 95 eller 99 % chans.