poängte´ra verb ~de ~t ORDLED: poängt-er-ar SUBST.: poängterande, poängtering

etnicitet, identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp.

korruption, missbruk av förtroendeställning till egen vinning, främst genom tagande av mutor.

centralisering, koncentration eller samling av service, befolkning eller inflytande till en viss punkt.

keramer (för etymologi se keramik), sammanfattande benämning på oorganiska, ickemetalliska material.

Branting, Hjalmar, född 23 november 1860, död 24 februari 1925, politiker och tidningsman; jämför släktartikel Branting.

korrelation, term för statistiskt beroende (samvariation) mellan två storheter.

generativ grammatik, en formell metod att definiera ett språk genom en grammatik som genererar alla grammatiska meningar i språket, och inga ogrammatiska, och som visar vilken struktur varje mening i språket har.

fransk mat, mat lagad i enlighet med fransk tradition.

akademi, högre läroanstalt eller lärt samfund.