rang (fr., ’rad’, ’led’, ’samhällsställning’, ’rang’, av fornfr. renc ’krets’, ’möte’, ett ord av germanskt ursprung), i allmänt språkbruk social ställning eller värdighet grundad på börd, ämbete, utmärkelse e.d. Inom sociologin betecknar rang individens ställning eller position i gruppen.

Rangoon, burmesiska Yangon, stad i Myanmar.

rangkorrelation, statistisk term för sambandet mellan två observationsserier: en korrelation beräknad på de två serierna av ranger inom observationsserierna (jämför rang).

rangtecken, inom heraldiken benämning på ett vapenattribut som anger viss rang.

rangering, växling av järnvägsvagnar för att få dem i önskad ordning och på önskat spår.

rang subst. ~en ORDLED: rang-en

Phan Rang Thap Cham, stad i sydöstra Vietnam; för belägenhet se landskarta Vietnam.

Australien är den minsta kontinenten, men Australien är också ett självständigt land.

adel, samhällsgrupp med vissa lagstadgade ärftliga privilegier av ekonomisk, politisk och social art.

Ranger, serie om nio amerikanska rymdsonder uppsända 1961–65 med huvudsyfte att avbilda månens yta.