reduktion, kemisk reaktion vid vilken ett ämne upptar en eller flera elektroner.

reduktion, inom fonetiken företeelsen att ett språkljuds målvärde (såsom det definieras vid noggrant uttal) inte uppnås i löpande tal utan kommer att avvika därifrån mer eller mindre eller rent av helt utelämnas, t.ex. födelsedag – fölseda.

reduktionsmedel, ämne som i en redoxreaktion lätt avger elektroner (oxideras) och därvid verkar reducerande.

reduktioner, indragningar till kronan av främst jord och jordinkomster (jordräntor).

reduktionsdelning, detsamma som meios.

reduktion, inom filosofi och vetenskapsteori sägs man ha åstadkommit en reduktion av en teori T till en teori T* om man i T* kan uppställa definitioner av alla begrepp i T på ett sådant sätt att alla sanna påståenden i T följer från sanna påståenden i T* tillsammans med dessa definitioner.

reduktion, vid ordbildning ett slags ellips, varigenom man vid sammansättning med redan sammansatta ord (eller avledning av sådana ord) utelämnar ett mellanelement som inte behövs för att den nya ordbildningen skall vara begriplig.

elektrolytisk reduktion, kemisk reaktion vid katoden i en elektrolyscell (se cell).

reduktionskommissionen, statsorgan 1680–87 med uppgift att verkställa reduktionsbeslut som fattats 1680 och senare.

reduktionsplikt, styrmedel för att öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen.