rekonstrue´ra verb ~de ~t ORDLED: re-kon-stru-er-ar SUBST.: rekonstruerande, rekonstruering; rekonstruktion

historiebruk, benämning på användande av historia i vid bemärkelse.

runinskrifter, inskrifter med runor gjorda på olika underlag.

feodalism, term som inom historisk forskning används för att beteckna det medeltida länsväsendet med dess specifika rättsliga förhållanden.

Miletos (grekiska Milētos), forntida stad i Mindre Asien nära floden Meanders (Menderes) mynning (i den nuvarande provinsen Aydın i Turkiet), möjligen identisk med det i hettitiska källor nämnda Milawanda.

runor, de germanska folkens forna skrift.

Machu Picchu, ruinstad ca 70 km nordväst om Cuzco, Peru, uppförd i inkariket omkring 1450.

Svenska Dagbladet, SvD, obunden moderat daglig morgontidning, utgiven i Stockholm.

Giza, Gizah, El-Giza, arabiska al-Jīzah, stad i norra Egypten

anarkism, en politisk riktning vars anhängare, anarkister, eftersträvar ett samhälle där individen utsätts för så lite tvång som möjligt.