rond, rundvandring, benämning på en arbetsform som sedan länge använts på vårdavdelningar på sjukhusen.

rond, inom flera idrotter den aktiva perioden av en match, så t.ex. i boxning, där en rond omfattar tre minuter med en paus på en minut mellan ronderna.

rondo, musikalisk formtyp bestående av ett återkommande tema som varvas med mellanliggande episoder.

Rondane, fjällområde i Innlandet fylke, södra Norge; högsta punkt Rondeslottet, 2 178 m ö.h.

rond [rån´d] subst. ~en ~er ORDLED: rond-en

rondell, trafikö i plankorsning som tvingar trafiken att cirkulera.

rondell, rund skiva, t.ex. av metallplåt, för användning som halvfabrikat vid djuppressning; även skiva belagd med slipmedel ( sliprondell).

Ronde Island, ö i Grenada; för belägenhet se landskarta Grenada.

rondeau (fr., av rond ’rund’, se vidare rond), medeltida fransk visform, vanligen åttaradig med två genomgående rim, inledd och avslutad med en tvådelad refräng, vars första del även utgör rad 4.

Rondeslottet, berg i södra Norge; 2 178 m ö.h. För belägenhet se landskarta Norge.