rä`lig adj. ~t ORDLED: räl-ig

hållfasthetslära, läran om fasta kroppars beteende vid mekanisk belastning, vid påtvingad deformation (som t.ex. mekanisk formning) och till följd av växlande temperaturfält.

sluss, hydraulisk och mekanisk anordning i flod, kanal eller tidvattenpåverkad hamn för lyftning eller sänkning av fartyg från en vattennivå till en annan.

boggi, typ av hjulupphängning med flera axlar som förekommer i olika utföranden för rälsgående fordon respektive landsvägsfordon.

räls, skensträngen i järnvägsspår, se spår.

räl, stålskenan i järnvägsspår, se spår.

järnväg är en bana av järn där fordon som tåg och spårvagnar kan gå.

Jonsson, Sune, 1930–2009, fotograf, filmare, författare och etnolog.

helsvetsad räls, järnvägsspår utan öppna skarvar, se spår.

lok, lokomotiv, järnvägsfordon med drivutrustning, drivmaskin och kraftöverföring, avsett att dra tåg.