sakkunnig, inom statsförvaltningen benämning dels på politiskt tillsatta beredande departementstjänstemän, dels på ledamöter i kommittéer och utredningar.

sakkunnig, inom processrätten person som på begäran av domstol eller part lämnar ett utlåtande i en fråga där han har särskild sakkunskap.

sa`kkunnig adj. ~t ORDLED: sak--kunn-ig

sakkunnigläkare, annan benämning på förtroendeläkare, dvs. en läkare som är anställd vid försäkringskassa eller försäkringsbolag.

sa`kkunniguppdrag subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: sak-kunn-ig--upp-drag-et

sa`kkunnigberedning subst. ~en ~ar ORDLED: sak-kunn-ig--be-red-ning-en

sa`kkunnigutlåtande subst. ~t ~n ORDLED: sak-kunn-ig--ut-låt-and-et

sa`kkunnigbetänkande subst. ~t ~n ORDLED: sak-kunn-ig--be-tänk-and-et

Nightingale, Florence, född 12 maj 1820, död 13 augusti 1910, brittisk hälso- och sjukvårdsreformator, samhällsforskare, sjuksköterska.

pragmatik, inom språkvetenskap och språkfilosofi läran om språkets användning.