Signal, tysk propagandatidning 1940–45.

signalsubstans, signalämne, ämne som bildas i en cell och har förmåga att påverka, ge en ”signal” till, en annan cell, dvs. framkalla någon ändring i denna cells aktivitet.

signal, fysisk företeelse som är bärare av ett budskap från en sändare till en mottagare (term från kommunikations- eller informationsteorin), ofta detsamma som tecken eller dess uttryck.

signalämne, se signalsubstans.

signaltransduktion, inom cellbiologi den process genom vilken en kemisk, mekanisk eller elektrisk signal som når en cells utsida förstärks, oftast i flera steg, och sedan utlöser en aktivitet inne i cellen.

signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, art i ordningen tiofotade kräftdjur.

signalement är en beskrivning av en person.

signal–stör-förhållande, ett i decibel uttryckt mått som anger skillnaden mellan den starkaste signal som kan överföras i en kommunikationskanal och nivån hos kanalens bakgrundsstörningar, t.ex. brus eller störning från andra kanaler.

signalbehandling, samlingsnamn för metoder med vilka information extraheras ur störda (brusiga) uppmätta signaler och med vilka en alternativ representation av signalerna kan ges och där störningarna eliminerats.

signalgenerator, testoscillator , elektronisk signalkälla som genererar en sinusformad utsignal med frekvens som ligger mellan audiofrekvenser (någon kHz) och mikrovågsfrekvenser (1–100 GHz).