1. skria

    skri`a verb ~de ~t ORDLED: skri-ar SUBST.: skriande; skri (till 1)
    Svensk ordbok

  2. skriande

    skri`ande adj., ingen böjning ORDLED: skri-ande
    Svensk ordbok

  3. skri

    skri subst. ~et äv. ~t, plur. ~n, best. plur. ~na äv. ~en ORDLED: skri-et
    Svensk ordbok

  4. skrika

    2skri`ka verb skrek skrikit, pres. skriker ORDLED: skrik-er SUBST.: skrikande; skrik
    Svensk ordbok