skärp, band av tyg, snören e.d., ibland av samma material som eller i stil med dräkten.

skärp, under 1600-talet ett av kvinnor buret sjalliknande dignitetsplagg av tunt, fint tyg, draperat över ena skuldran.

skärp, förr ett militärt fältutmärkelsetecken, först använt av riddare vid tornering, på 1600-talet utvecklat till en lång, bred, ofta mycket praktfull bindel, som bars draperad över axeln eller om midjan, under 1700- och 1800-talen vanligen ett smalare band eller en snodd av silke, metalltråd e.d. med tofsavslutningar, ett officerstecken som numera ingår i paraduniform.

skärpa, en fotografisk bilds tydlighet avseende detaljåtergivningen.

skärpedjup, det område inom vilket ett kameraobjektiv med acceptabel skärpa förmår återge föremål på olika avstånd.

Skärplinge, tätort i Tierps kommun, Uppland (Uppsala län), 20 km nordöst om Tierp; 732 invånare (2021).

skärp subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: skärp-et

Chile, stat i Sydamerika.

skärpning, verkstadsteknisk metod att på slipskivor ta bort slipkorn som blivit avrundade och slöa vid slipning.

skärpiplärka, Anthus petrosus , art i fågelfamiljen ärlor.