-
smäda
smä`da verb ~de ~t ORDLED: smäd-ar SUBST.: smädande; smädelseSvensk ordbok -
smädare
smä`dare subst. ~n äv. smädarn, plur. ~, best. plur. smädarna ORDLED: smäd-ar-enSvensk ordbok -
hädelse
hädelse, kränkning av Guds eller gudarnas majestät genom smädelser eller hån. -
Brage
Brage, i tävlan med Oden skaldekonstens gud i nordisk mytologi.
-
stympning
stympning, lemlästning, borttagande av kroppsdelar eller lemmar.
-
förolämpning
förolämpning, ärekränkningsbrott som begås av den som smädar någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning (verbalinjurier) eller annat skymfligt beteende (formalinjurier och realinjurier) riktade mot den berörde. -
blasfemi
blasfemi, skymf av något heligt eller värdefullt, hädelse. -
Anakreon
Anakreon (grekiska Anakreōn), senare hälften av 500-talet f.Kr., grekisk poet av jonisk börd. -
invektiv
invektiv, skällsord, skymford, smädelse, kraftuttryck som riktas mot en eller flera personer, t.ex. skitstövel, idiot och knöl. -
August Palm
Palm, August, ”Mäster Palm”, född 5 februari 1849, död 14 mars 1922, socialdemokratisk pionjär och agitator.