stabilitet (latin stabilitas, av stabil), i allmän betydelse och inom fysiken egenskap hos ett system i jämvikt.

ekologisk stabilitet, hur mycket ekosystems eller populationers tillstånd varierar över tid.

stabilitetsön, hypotes inom kärnfysiken att vissa isotoper av transuranerna är relativt långlivade.

stabilitetskonstant, komplexkonstant, konstant som beskriver jämvikten för den kemiska reaktion vid vilken ett metallkomplex bildas.

Stabilitets- och tillväxtpakten, regelverk inom EU som ska se till att medlemsländerna bedriver en ansvarsfull ekonomisk politik.

stabilite´t subst. ~en ORDLED: stab-il-itet-en

stabilitetsteori, matematisk metod att avgöra om små förändringar i ett system kan orsaka stora förändringar i dess beteende.

ekosystem, ett ekologiskt system innefattande allt levande och dess livsmiljö (biotisk och abiotisk) inom ett område.

Napoleon I (franska Napoléon I^er), ursprungligen Napoleone Buonaparte, senare Napoléon Bonaparte, född 15 augusti 1769, död 5 maj 1821, fransmännens kejsare 1804–14 och 1815; jämför släktartikel Bonaparte.

keynesianism, riktning inom nationalekonomisk makroteori som uppstod under 1930-talet och hade sitt största inflytande under 1950- och 1960-talen; den är uppkallad efter John Maynard Keynes.