sta`dfästa verb stadfäste stadfäst, pres. stadfäster ORDLED: stad--fäst-er SUBST.: stadfästande, stadfästning; stadfästelse

stadfästelse, ålderdomligt ord för fastställelse.

Nobelpris, vart och ett av de pris som ur en donation av Alfred Nobel årligen utdelas på dennes dödsdag 10 december.

Washington, George, född 22 februari 1732, död 14 december 1799, amerikansk militär och statsman, USA:s förste president 1789–97, generallöjtnant 1798.

Jim Crow-lagarna, benämning på delstatliga och lokala rasåtskillnadslagar i USA från och med slutet av 1800-talet, huvudsakligen (men inte enbart) stiftade i sydstaterna; ”Jim Crow” var en allmän, nedsättande benämning på en svart person.

sanktion, inom juridiken sammanfattande benämning, oftast i pluralformen sanktioner, på straff, ersättningsskyldighet m.fl. påföljder av rättsstridigt handlande.

landskapslag, medeltida lag gällande för visst landskap.

Jupiter, italisk himmelsgud, som Jupiter Optimus (et) Maximus (latin ’den bäste och främste’) det antika Roms övergud och skyddspatron.

Sveriges rikes lag, den lag som antogs på riksdagen 1734, stadfästes av kung Fredrik I 23 januari 1736 och trädde i kraft 1 september 1736.

kanonisk rätt, den romersk-katolska kyrkans rättsordning.