strukture´ra verb ~de ~t ORDLED: strukt-ur-er-ar SUBST.: strukturerande, strukturering

språksociologi, även, med en oftast synonym benämning, sociolingvistik, vetenskapsgren som utforskar förhållandet mellan språk och samhälle och språkanvändning som socialt beteende.

institution, inom samhällsvetenskapen benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster.

strukturalism, de teorier och metoder inom olika vetenskapliga ämnen som utgår från att enskilda element inte kan analyseras isolerat eftersom de är bestämda av bredare regelbundenheter och mönster; verkligheten är strukturerad.

evangelier, de skrifter som står främst i Bibelns Nya Testamente och alltid har betraktats som dess viktigaste del: Matteusevangeliet, Markusevangeliet, Lukasevangeliet och Johannesevangeliet.

organiserad brottslighet, brottslighet som bedrivs av mer eller mindre väl strukturerade sammanslutningar i syfte att uppnå stora finansiella vinster genom illegala aktiviteter.

Hiroshima – min älskade, originaltitel Hiroshima mon amour, fransk-japansk film i regi av Alain Resnais (premiär 1959).

beslutsteori är olika teorier kring hur beslut fattas. De kan indelas i normativa teorier och deskriptiva teorier.

genusforskning, forskning, ofta av tvärvetenskaplig karaktär, där genus, manligt och kvinnligt som sociokulturella konstruktioner, ställs i fokus.

Augustinus (egentligen Aurelius Augustinus), även kallad Augustinus av Hippo, född 30 november 354, död 28 augusti 430, kyrkofader, fornkyrkans mest betydande västerländske teolog, viktig även som filosof.