-
stäv, den yttersta vertikala kanten i fören (
förstäv) och aktern (
akterstäv) på ett fartyg, med stora variationer i form och utförande, t.ex. klipperstäv (jämför
klipperskepp) och bulbstäv (jämför
bulb).
-
stäva, laggkärl, till form och funktion motsvarande en hink men utan grepe och vanligen med handtag av en längre uppstickande stav med insvängda och rundade kanter.
-
2stäv subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: stäv-et
Svensk ordbok
-
1stäv subst. ~en ~ar
ORDLED: stäv-en
Svensk ordbok
-
stävmalar,
Gelechiidae , familj fjärilar som har världsvid utbredning och omfattar ca 4 000 arter, varav 197 i Sverige.
-
Stävlö,
Stäflö , gods i Åby socken, Kalmar kommun, Småland (Kalmar län).
-
Stävie, f.d. församling i Kävlinge kommun, Skåne (Skåne län).
-
stäver se 2stav
Svensk ordbok
-
2stä`va subst. ~n stävor
ORDLED: stäv-an
Svensk ordbok
-
1stä`va verb ~de ~t
ORDLED: stäv-ar
SUBST.: stävande
Svensk ordbok