tipp`a verb ~de ~t ORDLED: tipp-ar SUBST.: tippande, tippning

tipp`are subst. ~n äv. tipparn, plur. ~, best. plur. tipparna ORDLED: tipp-ar-en

luxera, vrida ur led (för etymologi se luxation); inom odontologin term för den vridande och tippande rörelse som lossar tanden ur käkskelettet i samband med tanduttagning.

LD-processen, (för härledning av namnet, se Historik och utveckling nedan), stålframställningsmetod där råjärn färskas till stål genom blåsning av syrgas ovanifrån mot en smälta i en konverter med hjälp av en vattenkyld lans (se färskning).

kricka är en art i fågelfamiljen änder.

tipp subst. ~en ~ar ORDLED: tipp-en

bageriteknik, den teknik som utnyttjas vid bakning.

avancerad flygning, konstflygning, omfattar manövrer med flygplan vid vilka definitionsmässigt bankningsvinkeln (lutningsvinkeln) är minst 60° och pitchvinkeln (stigvinkeln) minst 30°, som t.ex. vid looping eller roll.

travsport är hästkapplöpning med en kusk som sitter i en lätt vagn som kallas sulky.

linktrainer , hjälpmedel vid instrumentflygträning och primitiv föregångare till flygsimulatorer, patenterad 1930 av amerikanen Edwin A. Link (1904–81).