transport, förflyttning av gods eller personer; för gods även tillhörande hantering såsom av- och pålastning.

aktiv transport, transport av molekyler genom ett biologiskt membran, varvid en skillnad i koncentration bildas mellan de två lösningar som omger membranet.

passiv transport, icke-energiberoende transport av kemiska föreningar genom ett biologiskt membran.

transportmedel, medel med vilka transporter av föremål (godstransport) och personer (persontransport) utförs till lands, till sjöss eller i luften.

transportproteiner, proteiner i blodplasma som binder och därmed transporterar vissa substanser.

transportkedja, transportsystem som består av flera olika sammanhängande delar (länkar som bildar en kedja).

transport, inom biologi förflyttning av bl.a. materia, elektroner och energi.

transportmiljö , inom miljötålighetstekniken sammanfattande benämning på den omvärld som transporterat gods påverkas av (och påverkar).

Transportstyrelsen, myndighet bildad 1 januari 2009 med samlat ansvar för normgivning, tillsyn, tillståndsgivning och registerhållning för alla trafikslag.

integrerad transport, transportsystem där transportmedel, hanteringsutrustning och terminaler utformas så att godset kan förflyttas med lastbärare (t.ex. container) i obrutet skick från avsändare till mottagare.