transport, förflyttning av gods eller personer; för gods även tillhörande hantering såsom av- och pålastning.

passiv transport, icke-energiberoende transport av kemiska föreningar genom ett biologiskt membran.

aktiv transport, transport av molekyler genom ett biologiskt membran, varvid en skillnad i koncentration bildas mellan de två lösningar som omger membranet.

transportmedel, medel med vilka transporter av föremål (godstransport) och personer (persontransport) utförs till lands, till sjöss eller i luften.

transport, inom biologi förflyttning av bl.a. materia, elektroner och energi.

transportproteiner, proteiner i blodplasma som binder och därmed transporterar vissa substanser.

transportmiljö , inom miljötålighetstekniken sammanfattande benämning på den omvärld som transporterat gods påverkas av (och påverkar).

transportkedja, transportsystem som består av flera olika sammanhängande delar (länkar som bildar en kedja).

transport [-pårt´] subst. ~en ~er ORDLED: trans-port-en

transportör, rithjälpmedel, detsamma som pantograf.