un`dergräva verb undergrävde undergrävt, pres. undergräver ORDLED: under--gräv-er SUBST.: undergrävande, undergrävning

Kubakrisen, en allvarlig politisk kris i relationerna mellan USA och Sovjetunionen 1962, vilken hotade att utlösa ett tredje världskrig.

normkritik, metoder och teorier som används för att arbeta mot diskriminering och exkludering. 

Smith, Adam, döpt 5 juni 1723, död 17 juli 1790, brittisk (skotsk) filosof och nationalekonom, professor i logik vid universitetet i Glasgow 1751–52 och i moralfilosofi 1752–63, generalkommissarie vid tullverket för Skottland 1778–90.

statskupp, plötsligt icke-konstitutionellt maktövertagande i ett land.

dekalogen, de tio budorden eller tio Guds bud, en samling av tio korta religiösa och etiska regler som Israels Gud, Jahve, enligt den bibliska traditionen gav Mose på Sinai; de hade skrivits på två stentavlor för att ligga till grund för förbundet mellan Jahve och Israel.

Fidesz, egentligen Fidesz – Magyar Polgári Szövetség (’Fidesz – Ungerska medborgaralliansen'), ungerskt politiskt parti. 

kritisk rasteori, engelska critical race theory, teoretisk tradition och rörelse som betonar relationen mellan ras som social kategori, samhället och lagen. 

sepoyupproret, indiskt uppror mot britterna 1857–58.

patricier, i antikens Rom de ätter vilkas huvudmän tillhörde senaten under kungatiden, dvs. före 509 f.Kr.