un`dergräva verb undergrävde undergrävt, pres. undergräver ORDLED: under--gräv-er SUBST.: undergrävande, undergrävning

Kubakrisen, en allvarlig politisk kris i relationerna mellan USA och Sovjetunionen 1962, vilken hotade att utlösa ett tredje världskrig.

Smith, Adam, döpt 5 juni 1723, död 17 juli 1790, brittisk (skotsk) filosof och nationalekonom, professor i logik vid universitetet i Glasgow 1751–52 och i moralfilosofi 1752–63, generalkommissarie vid tullverket för Skottland 1778–90.

normkritik, metoder och teorier som används för att arbeta mot diskriminering och exkludering. 

dekalogen, de tio budorden eller tio Guds bud, en samling av tio korta religiösa och etiska regler som Israels Gud, Jahve, enligt den bibliska traditionen gav Mose på Sinai; de hade skrivits på två stentavlor för att ligga till grund för förbundet mellan Jahve och Israel.

statskupp, plötsligt icke-konstitutionellt maktövertagande i ett land.

Fidesz, egentligen Fidesz – Magyar Polgári Szövetség (’Fidesz – Ungerska medborgaralliansen'), ungerskt politiskt parti. 

sepoyupproret, indiskt uppror mot britterna 1857–58.

patricier, i antikens Rom de ätter vilkas huvudmän tillhörde senaten under kungatiden, dvs. före 509 f.Kr.

förbudstiden, engelska the Prohibition Era, i amerikansk historia benämning på perioden 1920–33 då det rådde totalt rusdrycksförbud i hela USA.