upp`såtlig adj. ~t ORDLED: upp--såt-lig

uppsåt, inom straffrätten detsamma som dolus.

Algeriet, republik i Nordafrika.

upp`såtligen adv. ORDLED: upp--såt-lig-en

folkmordet på armenierna, massmord på den armeniska befolkningen i Osmanska riket, förövat av en inre krets inom det styrande ungturkiska partiet Kommittén för enhet och framsteg och dess medhjälpare 1915–17.

direkt uppsåt, dolus directus, straffrättslig term.

brott, gärning för vilken i lag eller annan författning är stadgat straff, dvs. böter eller fängelse.

skadegörelse, brott som begås av den som uppsåtligen förstör eller skadar annans fasta eller lösa egendom.

dråp, brott mot liv och hälsa som enligt brottsbalken innebär uppsåtligt dödande, det vill säga mord, i de fall då detta är att anse som mindre grovt eller med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen.

indirekt uppsåt,, straffrättslig term som innebär att gärningsmannen förstår att hans handling ska få ett otillåtet resultat, men att resultatet inte är åsyftat.