u`tväxt subst. ~en ~er ORDLED: ut--växt-en

hår, trådformiga utväxter från ytan hos växter och från huden hos djur och människor.

hjortdjur är en familj hovdjur.

kalkon är en hönsfågel och en art i familjen fasanfåglar.

tumör, hos levande varelser en utväxt orsakad av onormal celldelning betingad av genetiska faktorer eller av bakterie-, svamp- eller virusinfektion.

rothår, slangformig utväxt från växtrot, se rot.

epifys, epiphysis cerebri, corpus pineale, övre hjärnbihanget, en utväxt från mellanhjärnans tak hos ryggradsdjuren, hos människa och andra däggdjur benämnd tallkottkörtel, hos övriga vanligen pinealorgan.

tallkottkörtel, corpus pineale , epifysen, övre hjärnbihanget, hos människan en halvt ärtstor konformad kropp som sitter som en utväxt på mellanhjärnans tak vid bakre kanten av tredje ventrikeln.

vegetation, inom medicinen benämning på onormal utväxt på en organstruktur, t.ex. vegetationer på en hjärtklaff vid endokardit (inflammation i hjärtats inre hinna).

blåstjärnor, arter av släktet Scilla i familjen sparrisväxter.