-
vanära
2va`nära verb ~de ~t ORDLED: van--är-ar SUBST.: vanärande; 1vanäraSvensk ordbok -
vanära
1va`nära subst. ~n ORDLED: van--är-anSvensk ordbok -
vanärande
va`närande adj., ingen böjning ORDLED: van--är-andeSvensk ordbok -
Paul von Hindenburg
Hindenburg, Paul von, egentligen Paul von Beneckendorff und von Hindenburg, 1847–1934, tysk militär och statsman, generalfältmarskalk 1914, president från 1925. -
skampåle
skampåle, i äldre tid även kallad stupa, spöpåle, kåk, påle vid vilken brottslingar kedjades fast för att utsättas för offentlig vanära och eventuellt utstå spö- och risstraff.
-
John Millington Synge
Synge, John Millington, 1871–1909, irländsk dramatiker. -
hedersskuld
hedersskuld, term som används för bl.a. spelskulder. -
atimia
atimia, atimi, i det antika Grekland ett straff för vissa brott, särskilt svikande av plikter mot staten. -
Sverige
Sverige, stat på Skandinaviska halvön, norra Europa.
-
araber
araber, i modern mening majoritetsbefolkningen inom den så kallade arabvärlden, vilken består av Arabförbundets 22 medlemsstater, 436 miljoner (2020), och minoritetsbefolkning i ytterligare ett antal länder – sammanlagt cirka 450 miljoner.