vapen, utrustning för strid, jakt och tävling.

vapenvila, tillfälligt inställande av krigshandlingar, vanligen inom begränsat område. 

vapenstillestånd, överenskommelse mellan stridande parter att vid viss tidpunkt inställa fientligheter.

V-vapen, robotvapen utvecklade i Tyskland under andra världskriget.

inhumana vapen, egentligen särskilt inhumana vapen, term inom krigets lagar: vapen som på grund av sin verkan inte får användas enligt folkrätten, antingen därför att de urskillningslöst drabbar civila och soldater eller därför att de förorsakar s.k. onödigt lidande.

konventionella vapen, vapen som verkar främst genom kulor, tryck och splitter och har begränsad effekt.

ickekonventionella vapen, annan beteckning på massförstörelsevapen.

vapen, heraldiskt attribut, t.ex. sköld med sköldemärke, rangkrona eller hjälm med hjälmprydnad; se heraldik.

vapenhus, förrummet i en kyrkas västparti.

borgerligt vapen kallas i heraldiken en ofrälse persons vapensköld med eventuella tillbehör.