vapen, utrustning för strid, jakt och tävling.

vapenvila, tillfälligt inställande av krigshandlingar, vanligen inom begränsat område. 

vapenstillestånd, överenskommelse mellan stridande parter att vid viss tidpunkt inställa fientligheter.

V-vapen, robotvapen utvecklade i Tyskland under andra världskriget.

konventionella vapen, vapen som verkar främst genom kulor, tryck och splitter och har begränsad effekt.

inhumana vapen, egentligen särskilt inhumana vapen, term inom krigets lagar: vapen som på grund av sin verkan inte får användas enligt folkrätten, antingen därför att de urskillningslöst drabbar civila och soldater eller därför att de förorsakar s.k. onödigt lidande.

vapenhus, förrummet i en kyrkas västparti.

ickekonventionella vapen, annan beteckning på massförstörelsevapen.

finkalibriga vapen, skjutvapen med kaliber (inre eldrörsdiameter) mindre än 20 mm.

autonomt vapen, vapen som i varierande grad kan verka utan mänsklig styrning.