vapen, heraldiskt attribut, t.ex. sköld med sköldemärke, rangkrona eller hjälm med hjälmprydnad; se heraldik.

vapen, utrustning för strid, jakt och tävling.

V-vapen, robotvapen utvecklade i Tyskland under andra världskriget.

konventionella vapen, vapen som verkar främst genom kulor, tryck och splitter och har begränsad effekt.

borgerligt vapen kallas i heraldiken en ofrälse persons vapensköld med eventuella tillbehör.

blanka vapen kallas med ett annat namn för blankvapen.

finkalibriga vapen, skjutvapen med kaliber (inre eldrörsdiameter) mindre än 20 mm.

autonomt vapen, vapen som i varierande grad kan verka utan mänsklig styrning.

inhumana vapen, egentligen särskilt inhumana vapen, term inom krigets lagar: vapen som på grund av sin verkan inte får användas enligt folkrätten, antingen därför att de urskillningslöst drabbar civila och soldater eller därför att de förorsakar s.k. onödigt lidande.

vapensyn, benämning på den svenska kronans kontroll av de hästar och vapen varmed det världsliga frälset alltifrån medeltiden skulle upprätthålla sin rusttjänst.