-
vertikal, vinkelrät mot markplanet eller parallell med lodlinjen, speciellt om något som har en naturlig riktning eller utsträckning.
-
vertikaldränering, metod att i finkornig jord påskynda sättningsförloppet i syfte att ta ut sättningar i förväg innan en byggnad eller anläggning tas i bruk (se
sättning).
-
2vertika´l subst. ~en ~er
ORDLED: vert-ik-al-en
Svensk ordbok
-
1vertika´l adj. ~t
ORDLED: vert-ik-al
Svensk ordbok
-
vertikal mobilitet, individuell social rörlighet som innebär att en individ byter position i en hierarkisk samhällsstruktur.
-
vertikalcirkel, storcirkel på himmelssfären genom zenit vinkelrätt mot horisonten.
-
vertikalsikt, synvidden i riktning uppåt eller nedåt.
-
vertikalcirkel, äldre mätdon för uppmätning av höjder och zenitdistanser.
-
vertikalsvep,
bildsvep, inom TV-tekniken rörelsen hos en elektronstråle från den övre till den nedre kanten av en bild som skall överföras med television.
-
vertikalfräsmaskin, verktygsmaskin där
fräsning utförs med en spindel som är vertikalt riktad ned mot ett horisontellt arbetsbord på vilket arbetsstycket spänts fast.