yta, tvådimensionell mångfald, dvs. inom matematiken ett geometriskt objekt som kan byggas upp genom sammanfogning av ett ändligt eller oändligt antal plana eller deformerade cirkelskivor så att de delvis täcker varandra.

ytaktivt ämne, substans som dels nedsätter ytspänningen när den löses i vatten eller vattenlösningar, dels påverkar ytspänningen mellan två vätskor.

yta, tidigare använd benämning på area.

ytavrinning, vattenflöde på markytan innan det når ett vattendrag.

yta, i allmän betydelse utsidan av något, det ytterskikt som begränsar ett föremål e.d. mot omgivningen.

y`ta subst. ~n ytor ORDLED: yt-an

kalavverkad yta, detsamma som kalhygge.

developpabel yta, en yta som genereras av räta linjer genom en rymdkurva och som lokalt kan konstrueras genom böjning av en plan yta, dvs. genom en deformation av ytan som bevarar alla kurvors längder i ytan.

isobar yta, yta i vätska eller gas på vilken trycket är konstant.

specifik yta, den totala ytan av en kropp eller partikel per dess totala volym eller massa.