kanon, regel(samling), text(er) eller dokument som anses normerande; inom litteraturvetenskapen, i anslutning till det teologiska bruket, de verk som av forskningen tillskrivs en viss författare.

kanon, regel(samling), text(er) eller dokument som anses normerande; inom teologi och religionsvetenskap bl.a. om rättssatser antagna i Gamla kyrkan (jämför kanonisk rätt), om de centrala bönerna i nattvardsmässan (jämför kanonbön), om förteckningen över de av kyrkan erkända helgonen (jämför kanonisation), samt om olika religioners samlingar av heliga skrifter (jämför bokreligioner).

kanon, regel(samling), text(er) eller dokument som anses normerande; inom konsten reglerna för människokroppens ideala proportioner.

kanon, regel(samling), text(er) eller dokument som anses normerande; i musiken en melodi utformad så att den kan fungera som motstämma till sig själv och utföras som en tvåstämmig eller flerstämmig polyfon sats.

kanon, artilleripjäs.

kanonisk rätt, den romersk-katolska kyrkans rättsordning.

kanonbåtsdiplomati, påtryckningar i form av demonstrativ militär närvaro i syfte att tvinga en svagare part till eftergifter.

kanon, typ av hårlock, se kanonlock.

kanonisation, kanonisering, den akt varvid påven (i ortodoxa kyrkan patriarken eller motsvarande) förklarar någon för helgon.

kanoner, rör- eller trattformade benholkar, i mansdräkten under 1500- och 1600-talen.