drama
draʹma (grekiska draʹma ’handling’, ’skådespel’, av draʹō ’handla’), dels en av
(11 av 37 ord)Drama som konstform
Med dramats dubbla funktion som litterär text och teatralt uttrycksmedel är dess status som konstform svårfångad. I många scenkonstverk spelar den litterära texten en underordnad roll och det kan vara tveksamt om man i sådana fall ska tala
(38 av 268 ord)Genreindelning
Med hänsyn till handlingsförlopp, rollfigurer och stilnivå har dramat alltsedan antiken indelats i en rad olika underavdelningar eller genrer, där tragedin
(21 av 145 ord)Historia
Antiken
Dramat tycks i flertalet kulturer ha sitt ursprung i religiösa riter där inslag av mimisk framställning och ett slags rollfördelning förekommit. En av det västerländska dramats rötter antas vara Dionysoskulten i
(31 av 219 ord)Medeltiden
Den antika traditionen föll till stor del i glömska under medeltiden, då nya teaterformer utvecklades ur den kristna liturgin. På 900-talet illustrerades delar av
(24 av 169 ord)Renässansen
Flera olika traditionslinjer utgår från renässansen. Återupptäckten av antikens drama och Aristoteles ”Poetik” lade grunden till en antikimiterande eller klassiserande dramatik. Den första moderna tragedin, skriven enligt Aristoteleskommentatorernas föreskrifter, var Gian Giorgio Trissinos ”Sofonisba” (1515), medan den klassiska komedin efterbildades genom bl.a. Ariostos ”La cassaria” (1508; ”Kassaskrinet”). Vid 1500-talets mitt uppkom också en
(53 av 373 ord)Romantiken
Romantikens drama avlägsnade sig ännu längre från det klassicistiska idealet, först med ”Sturm und Drang”-dramer som t.ex. Goethes ”Götz von Berlichingen” (1774) och Schillers ”Die Räuber” (1782; ”Rövarbandet”), senare med fantasifulla och sagobetonade dramer, däribland Tiecks ”Der gestiefelte Kater” (1789;
(40 av 281 ord)1900- och 2000-talen
Den unge Brecht kan karakteriseras som expressionist. Redan under 1920-talet började han emellertid utveckla sin högst personliga ”episka teater”, som når sin mognad i pjäser som t.ex. ”Mutter Courage und ihre Kinder” (1939; ”Mor Courage och hennes barn”) och ”Leben des Galilei” (1938–39; ”Galileis liv”). Brecht är en av inspirationskällorna bakom det
(52 av 367 ord)