epilepsi (grekiska epilēpsiʹa ’anfall’, ’epilepsi’), samlingsterm för olika former av plötsligt

(11 av 19 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Symtom

Symtomen kan vara anfall med eller utan påverkan av medvetandet, med

(11 av 70 ord)

Orsak

En av orsakerna till epilepsi är onormalt låg anfallströskel utan påvisbara skador i hjärnan, primär generaliserad epilepsi. Då kan stora epileptiska anfall (grand mal, dvs. ’stort ont’, traditionellt uttryck hämtat från fransk neurologi) uppträda med omedelbar medvetslöshet och generell kramp i all muskulatur (tonisk fas) under några sekunder, följd av muskelryckningar under

(52 av 369 ord)

Förekomst

Man uppskattar att omkring 1 % av Sveriges befolkning har tendens att få upprepade epileptiska anfall.

Drygt 0,5 % av alla barn drabbas av epilepsi. Liksom hos vuxna finns många olika epilepsityper och många orsaker till epilepsi. Flera typer av epilepsi är av övergående natur. Vanligast är en ärftlig,

(49 av 333 ord)

Behandling

Behandlingen av epilepsi är i flertalet fall medikamentell. Vid partiell epilepsi där en tydlig fokus i hjärnan kunnat påvisas kan dock sjukdomen ibland botas genom att området avlägsnas kirurgiskt. Epilepsi hos barn kan, om läkemedel inte har önskvärd effekt, behandlas med ketogen kost, en

(44 av 312 ord)

Historik

Epilepsi eller fallandesjuka har sedan urminnes tider betraktats som en särpräglad sjukdom. Under vissa perioder har epilepsi uppfattats som ett gudarnas straff, under andra perioder har man ansett att gudarna själva talat genom den sjuke. På grund av de ”stora” anfallens bisarra och dramatiska karaktär finns tillståndet beskrivet i många äldre medicinska skrifter. I den egyptiska Papyrus Ebers (omkring 1600 f.Kr.) finns t.ex. en sjukdomsbeskrivning som kan motsvara epilepsi.

(69 av 483 ord)

Medverkande

  • Charlotte Sachs
  • Gösta Blennow
  • Hans Moëll
  • Jörgen Malmquist
Källangivelse
Nationalencyklopedin, epilepsi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/epilepsi