futurism (efter italienska futurismo/franska futurisme, av latin futuʹrus ’framtida’), radikal idé- och kulturströmning i Italien som hade sin största betydelse under 1910-talet, då den även fick efterföljare i andra länder,

(30 av 221 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Litteratur

Litterärt sett syftade italiensk futurism till en upplösning av grammatik och syntax och ville ersätta en logisk och kronologisk

(19 av 132 ord)

Drama och teater

Futurismens kritik vände sig främst mot omständlig psykologisk dramatik och naturalistisk illusionsteater till förmån för en dynamisk revolt, inom vilken allt

(21 av 143 ord)

Konst

I februari 1910 anslöt sig Umberto Boccioni, Carlo Carrà och Luigi Russolo till Marinetti och futurismen, och något senare tillkom Giacomo Balla och Gino Severini. Dessa fem utgjorde den futuristiska bildkonstens kärntrupp och signerade tillsammans det futuristiska måleriets båda manifest

(40 av 281 ord)

Arkitektur

År 1914 deltog arkitekterna Antonio Sant’Elia och Mario Chiattone med ett antal

(12 av 80 ord)

Musik

Inom musiken fick futurismen aldrig någon större betydelse. Den italienske tonsättaren

(11 av 77 ord)

Medverkande

  • Björn Linn
  • Ingemar Algulin
  • Jan Torsten Ahlstrand
  • Sverker R. Ek
  • Tore Eriksson

Litteraturanvisning

U. Apollonio, Der Futurismus ( 1972);
Pär Bergman, ”Modernolatria” et ”Simultaneità” ( fr., 1962);
T. Bergmark, ”Futurismen – från anarki till fascism”, i Den åldrade modernismen ( 1977);
F. Edwards, Den barbariska modernismen: Futurismen och 1900-talet ( 1987);
F. Edwards (utgivare), Futuristisk teater & film ( 1988);
P. Hultén (utgivare), Futurismo & Futurismi ( 1986);
M. Kirby, Futurist Performance ( 1971);
V. Markov, Russian Futurism ( 1968);
M. Perloff, The Futurist Moment ( 1986);
G. Qvarnström (utgivare), Moderna manifest ( 1973).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, futurism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/futurism