föreningsliv var för de breda folklagren i Sverige tämligen obekant före mitten av 1800-talet. Att tillhöra ordnar och klubbar var förbehållet aristokratin och städernas borgerskap. Sådana sällskap hade grundats i rätt stor omfattning under 1700-talet. Frihetstidens samhällsklimat gynnade uppkomsten

(39 av 274 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Mats Hellspong

Litteraturanvisning

M. Hellspong, Korset, fanan och fotbollen: Folkrörelsernas kulturmiljö i ett jämförande perspektiv ( 1991);
Torkel Jansson, Adertonhundratalets associationer ( 1985);
S. Lundkvist, Folkrörelserna i det svenska samhället 1850-1920 ( 1977).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, föreningsliv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/föreningsliv