korsfästelse

korsfästelse, antikt dödsstraff som troligen uppfanns av perserna men som snart förekom bland många folk; så t.ex. skall Alexander Janneus (judisk kung 103–76 f.Kr.) ha korsfäst 800 rebeller. Korsfästelse gällde som det grymmaste och nesligaste av alla straff. Avsikten var att utplåna

(42 av 294 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Jesu korsfästelse i konsten

Under de första kristna århundradena undvek man att avbilda Jesu korsfästelse. Däremot målade man förtäckta kors: ett ankare eller en bedjande människa med utsträckta armar. Under 300-talet hyllades korset mer öppet, men det var ännu fråga om nakna kors, ibland i kombination med ett kristusmonogram eller bokstäverna alfa och ōmega (Upp. 21:6).

De två äldsta bevarade korsfästelsescenerna är från 400-talets början. Den ena (kyrkporten i Santa Sabina, Rom) visar Jesus med en rövare på var sida, den

(77 av 545 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Birger Gerhardsson
  • Stephan Borgehammar

Litteraturanvisning

J. Blinzler, Jesus inför rätta ( svensk översättning, 2:a upplagan 1992);
A. Grillmeier, Der Logos am Kreuz ( 1956);
M. Hengel, Crucifixion in the Ancient World and the Folly of the Message of the Cross ( engelsk översättning 1977);
P. Thoby, Le Crucifix des origines au Concile de Trente ( 1959);
”Kreuzigung Christi”, Reallexikon zur byzantinischen Kunst ( 1966–).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, korsfästelse. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/korsfästelse