krigets lagar
krigets lagar, den del av folkrätten som reglerar krigförande och neutrala staters uppträdande i krig och under
(17 av 115 ord)Reglernas adressater
Reglerna vänder sig i första hand till staterna, som har att tillse att deras militära myndigheter och staber tillämpar dem. De vänder sig också till enskilda individer, det vill säga militära beslutsfattare, meniga soldater, sjukvårdare och lägervakter, som kan ställas till ansvar och straffas av nationella eller (undantagsvis) internationella domstolar i fall av överträdelser.
Reglerna vänder sig också till vissa internationella och nationella organ. Internationella rödakorskommittén (ICRC), med
(68 av 485 ord)Reglernas indelning
Folkrätten består av två slags regelsystem, å ena sidan de formaliserade internationella avtalen, traktaterna, å andra sidan den internationella sedvanerätten, som utvecklats genom staternas löpande praxis. Även krigets lagar består av traktaträttsliga och sedvanerättsliga regler, men de förra dominerar helt.
Folkrätten i krig har främst vuxit fram genom diplomatkonferenser där man i traktatens form försökt kodifiera eller vidareutveckla det som har uppfattats som sedvanerätt. Traktaterna har varit styrande för utvecklingen i
(71 av 506 ord)Reglernas innehåll: allmänna principer
En huvudtanke i krigets lagar är att civilbefolkningen ska skyddas från krigets direkta verkningar. Den så kallade distinktionsprincipen innebär ett krav på att det i krigföringen ska göras en åtskillnad mellan militära mål å ena sidan och civilbefolkningen och dess egendom å den andra. Militära attacker får enbart riktas mot de förra. En konsekvens
(54 av 381 ord)Reglernas efterlevnad
Folkrätten är judiciellt och påföljdsmässigt sett en svag rättsordning. När det gäller krigets lagar är risken för dålig efterlevnad särskilt stor,
(21 av 145 ord)Information och undervisning
En oundgänglig förutsättning för att reglerna ska kunna tillämpas i krig är att berörd
(14 av 96 ord)Nationell och internationell övervakning
Det åligger militära chefer att om möjligt förhindra, beivra och rapportera de överträdelser som underlydande kan göra sig skyldiga till. 1977 års tilläggsprotokoll stadgar uttryckligen att den militära chefen ska ta initiativ
(32 av 228 ord)Klassificering av brott och hot om straff
Genèvekonventionerna och deras tilläggsprotokoll klargör vad som ska betraktas som svåra överträdelser av reglerna (tortyr, tagande av gisslan,
(18 av 124 ord)Den humanitära rättens historia
Strävanden att begränsa krigets inhumana verkningar har förekommit alltsedan forntiden. Från Egypten känner man till ett avtal från omkring 1400 f.Kr. som bland annat innehåller regler om human behandling av krigsfångar. År 538 f.Kr. utfärdade perserkungen Kyros II ett edikt vari de egna soldaterna beordrades att vårda även fiendens sårade samt att undvika inhuman behandling av civilbefolkningen inom erövrade områden.
Ungefär samtidigt kodifierades i Indien den så kallade Manu-lagen (Manu var en mytologisk motsvarighet till kristendomens Adam), som innehöll vissa
(80 av 923 ord)