Polens nuvarande författning godkändes i en folkomröstning 1997 och gör landet

(11 av 15 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Statsskick

Den lagstiftande församlingen består av ett underhus (sejmen) och ett överhus (senaten). Sejmen har 460 och senaten 100 ledamöter; båda kamrarna väljs vart fjärde år i allmänna

(27 av 180 ord)

Politisk bakgrund

På 1990-talet var partiet Unia Demokratyczna ('Demokratiska unionen', UD), senare Unia Wolności ('Frihetsunionen', UW), huvudsakligen ansvarigt för de reformer som följde efter kommunistdiktaturens fall 1989. Under 2000-talet har det politiska dominerats av två partier: det liberala och Europavänliga Platforma Obywatelska (’Medborgarplattformen’, PO) och det konservativa och nationalistiska Prawo i Sprawiedliwość (’Lag och rättvisa’, PiS) under ledning

(56 av 385 ord)

Politik

Sedan Donald Tusk 2014 utnämnts till ordförande i Europeiska rådet övertogs premiärministerposten av Ewa Kopacz. Efter valsegern för PiS 2015 utsågs Beata Szydło till premiärminister. Hon avgick 2017 och ersattes av Mateusz Morawiecki.

PiS hade inför parlamentsvalet 2019 ett starkt opinionsstöd och säkrade också regeringsmakten för ytterligare en mandatperiod. Den strategi som förde PiS till makten 2015 – att framstå som mindre radikalt och med ett

(66 av 451 ord)

Medverkande

  • Anders Hellner
  • Arne Bengtsson
  • Jakub Swiecicki
  • Li Bennich-Björkman
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Statsskick och politik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/polen/statsskick-och-politik