tecknad serie, vanligen endast serie, sekvens av bilder, med eller utan text, vilka berättar en historia eller på annat sätt

(20 av 138 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Form

Den enskilda bilden i en serie kallas ruta och är i regel avgränsad av en ram. Flera rutor bredvid varandra på en rad bildar en stripp. Rutan, strippen och seriesidan (en större enhet, avsedd att fylla en sida

(38 av 267 ord)

Publiceringsformer

I dagspressen publiceras serier på vardagarna i avsnitt om en stripp, på

(12 av 80 ord)

Framställning

Arbetsgången för att framställa en serie består i princip av följande moment.

(12 av 83 ord)

Historia

Eftersom definitionen på serien är omtvistad råder också olika meningar om när den föddes. Vissa menar att den uppstod som en fullkomligt ny uttrycksform på 1890-talet, andra ser denna form som en vidareutveckling av olika tidigare typer av bildberättelser som också kan kallas serier. Den förste som använde bildberättande i

(50 av 354 ord)

USA

Genom sin popularitet blev serierna snabbt ett viktigt inslag i den amerikanska dagspressen under namnet ”comic strips”. Söndagstidningarna fick särskilda seriebilagor, och under 1910-talet växte det på vardagarna fram en regelbunden tidningssida med olika serier i strippepisoder.

Under seklets första årtionde hade serieskaparna ganska stor konstnärlig frihet, vilket tog sig uttryck i t.ex. Winsor McCays grafiskt fantasifulla sagoserie ”Lille Nemo i Drömrike” (1905–14, 1924–27). Därefter blev tecknarna i växande grad knutna till agenturer, s.k. syndikat, som sålde serierna vidare till

(80 av 1084 ord)

Sverige

Bildberättelser förekom i Sverige på 1800-talet både i album (t.ex. humoristiska reseskildringar) och i skämttidningar. Den förste som gjorde serier med återkommande figurer var OA (Oskar Andersson) med bl.a. ”Mannen som gör vad som faller honom in” (1902–06). En omfattande produktion av svenska serier kom dock i gång först på 1920-talet i den uppblomstrande veckopressen, där en sävlig svensk humor gav sig till känna i t.ex. Elov Perssons ”Kronblom” (1927–) och Rudolf Peterssons ”91 Karlsson” (1932–).

image/jpeg

tecknad serie.

(80 av 687 ord)

Övriga länder

Se speciella avsnitt om tecknade serier i Belgien, Frankrike och Italien. Även Japan har en stark serietradition, se manga.

Argentina

(20 av 140 ord)

Seriebranschen i Sverige

Den svenska serietidningsmarknaden nådde en försäljningstopp på 1970-talet och har därefter krympt. Tidningshandelns försäljning av serietidningar var 1980 33 miljoner ex. och 1991 17,8 miljoner ex. Senare uppgifter saknas, men nedgången har sannolikt fortsatt. Den till årsupplagan största tidningen är – alltsedan starten 1948 – Kalle Anka & C:o, som publiceras av danskägda Egmont från dess svenska huvudkontor i Malmö. Samma

(61 av 432 ord)

Medverkande

  • Göran Ribe
  • Per A.J. Andersson

Litteraturanvisning

Boken om serier (1986);
Daniel Atterbom (utgivare), Bild & Bubblas andra seriebok (1992);
Sture Hegerfors, Pratbubblan (1978);
Maurice Horn (utgivare), The World Encyclopedia of Comics (2:a upplagan 1998);
Nisse Larsson, Svenska serietecknare (1992);
Scott McCloud, Serier: Den osynliga konsten (svensk översättning 1995);
Horst Schröder, De första serierna (1981);
Fredrik Strömberg, Swedish Comics History (2010).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, tecknad serie. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tecknad-serie