valthorn (tyska Waldhorn, av Wald ’skog’ och Horn ’horn’), inom konstmusiken horn, bleckblåsinstrument med långt, cylindriskt borrat tonrör (cirkulärt böjt två och ett halvt varv), trattformat munstycke, starkt utsvängt klockstycke och minst tre

(33 av 229 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Sven Berger

Litteraturanvisning

Anthony Baines, Brass Instruments (1976).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, valthorn. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/valthorn