arkeoastronomi (av arkeologi och astronomi), tvärvetenskapligt forskningsfält som försöker utläsa forna människors uppfattning och förståelse av astronomiska fenomen ur arkeologiskt material.

Arkeoastronomi är en ung vetenskap som brukar räkna sin upprinnelse

(31 av 215 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Tidig arkeoastronomi

Redan innan Hawkins framlade sin teori om Stonehenge hade den skotske professorn i ingenjörsvetenskap, Alexander Thom (1894–1985), kommit fram till liknande slutsatser om andra fornlämningar från samma tid. Han var en ivrig förespråkare för uppfattningen att det i västra Europa redan vid övergången från tredje till andra årtusendet f.Kr. funnits en elit av människor som intresserade sig för

(58 av 412 ord)

Kritik

Arkeologerna godtog aldrig de första arkeoastronomernas ljusa bild av våra förfäders intellektuella förmåga. Det stod också snart klart att de första arkeoastronomerna, som oftast var astronomer

(26 av 183 ord)

Senare undersökningar

En enstaka fornlämningsinriktning mot ett bestämt himmelsobjekt, även om den är aldrig så exakt, behöver inte nödvändigtvis betyda att den var avsiktlig. Den kan ha tillkommit genom en ren slump. Endast en samstämmig inriktning av lika slag av

(38 av 271 ord)

Medverkande

  • Curt Roslund

Litteraturanvisning

A.F. Aveni, Stairways to the Stars ( 1997);
R. Castleden, The Making of Stonehenge ( 1993);
C.L.N. Ruggles, Astronomy in Prehistoric Britain and Ireland ( 1999).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, arkeoastronomi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arkeoastronomi