statistik
statistiʹk (tyska Statistik, av nylatin statiʹsticus, ytterst av latin staʹtus ’ställning’,
(11 av 42 ord)Statistik som sifferuppgifter
Numera avses med statistik alla slags sifferuppgifter, ofta medelvärden, om företeelser som uppvisar variation mellan enheter samt i tid och rum. Det kan vara väder-, löne-, sjukdoms-, idrotts- eller opinionsstatistik. Ursprungligen avsågs uppgifter om en stats sociala och ekonomiska
(39 av 272 ord)Statistik som metodvetenskap
Att människors kropps- och livslängder varierar och att vädret skiftar från dag till dag och år till år har observerats i alla tider. Det som är i blickpunkten för statistiken som metodvetenskap är data med slumpmässig variation. Man vill finna metoder att se det regelbundna i det oregelbundna, sålla det osäkra från det säkra. Sannolikhetsteoretiska slumpmodeller nyttjas som viktiga redskap. Med hjälp av data och en lämplig modell kan man uttala sig om verkligheten, pröva hypoteser, göra prediktioner och fatta
(80 av 882 ord)Statistik i förhållande till omvärlden
Till skillnad från matematiken har statistiken i sin metodutveckling främst inspirerats av problem inom samhällsvetenskap, biologi, jordbruksforskning, medicin och industriell teknik, områden som arbetar med osäkra
(26 av 182 ord)Statistik och datorer
Datorrevolutionen har kraftigt påverkat statistikproduktionen genom att stora mängder data numera snabbt kan överföras, lagras och bearbetas. Data från olika källor kan också samköras. Så t.ex. har kombinerade data om sjukdomar och uppgifter från folk- och bostadsräkningarna
(37 av 258 ord)Statistik som universitetsämne
Forskning och undervisning i de statistiska vetenskaperna sker vid de svenska universiteten och högskolorna inom en mängd olika institutioner. Grundutbildning i statistisk metodik ingår i så gott som alla utbildningar där man ställs inför uppgiften
(35 av 245 ord)Statistikens historia
Statistik i betydelsen insamling och tolkning av data, dvs. tillämpad statistik, kan uppfattas som en urgammal vetenskap. Redan i det forntida Egypten företogs folk- och boskapsräkningar. Självständigt metodämne blev statistik dock först efter år 1900. Dess tidigare historia sammanfaller med en rad andra ämnens, speciellt demografins.
Under 1600- och 1700-talen upptogs vid tyska universitet undervisning i ”Staatenkunde”. Delvis på grund av att data saknades handlade det i början om jämförande, vaga, verbala beskrivningar av olika staters tillgångar, t.ex. territorium, befolkning,
(80 av 866 ord)Statistik i Sverige
Astronomen P.W. Wargentin kallas ”den svenska statistikens fader”. Som ledamot av den 1756 inrättade Tabellkommissionen upprättade han dödlighetstabeller som efter omvandling till livslängdstabeller fick användning även internationellt. Tabellkommissionen var inriktad på befolkningsstatistik. Mer omfattande uppgifter
(35 av 245 ord)