ål, Anguiʹlla anguiʹlla, art i familjen ålfiskar. Den förekommer i norra Atlanten.

Ål och den snarlika arten amerikansk ål (Anguiʹlla rostraʹta) leker sannolikt på djupt vatten i Sargassohavet. Larvstadiet är en s.k. leptocephalus-larv. Den är genomskinlig och pilbladsliknande och blir upp till 75 mm lång.

Larven äter zooplankton och driver eller simmar under ca 10 månader med ytströmmarna mot flodmynningar längs Europas och Nordafrikas kuster. Där förändras leptocephalus-larven

(68 av 481 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Fiske

Ålen är en av de snabbast försvinnande fiskarterna, på grund av överfiske och vandringshinder. I Sverige är ålen rödlistad som akut hotad.

(21 av 145 ord)

Odling

I Sverige finns (2018) en ålodling med en produktion på cirka 150 ton.

Ålodlingar är beroende

(16 av 111 ord)

Kulturhistoria

Ål har fångats på många sätt. Till de äldsta redskapen hör flätade mjärdar av pil. Mjärdar av nät, bl.a. lindbast, torde också ha hög ålder. Långrev var ett viktigt redskap vid ålfiske

(32 av 223 ord)

Mathistoria

Ålens ormliknande utseende och dess rykte som asätare har bidragit till fördomen (bl.a. i Norge och norra

(17 av 119 ord)

Medverkande

  • Bertil Johansson
  • Hans Ackefors
  • Jan-Öjvind Swahn
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Sven O. Kullander

Litteraturanvisning

I. Gärsgård (utgivare), Ål från Sargasso till gillesbord (1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, ål. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ål