alger (franska algue, av latin aʹlga ’sjögräs’, ’tång’), Aʹlgae, sammanfattande namn på flera grupper av en-

(16 av 113 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Fysiologi

Modern algsystematik fäster stor vikt vid kemiska karaktärer hos algcellen. Särskilt intresse knyts till färgämnena (pigmenten) i cellerna, cellväggens natur och upplagsnäringen i cellerna.

Flera olika pigment kan påträffas hos algerna, både

(32 av 224 ord)

Förökning

Algerna förökar sig enligt mycket växlande metoder. De förökar sig såväl könlöst som könligt. Vid den könlösa förökningen

(18 av 128 ord)

Systematik

Rödalgerna, Rhodoʹphyta, som med få undantag är flercelliga och tämligen storväxta, lever framför allt fastsittande och mest i havsmiljö, särskilt i varmare hav. De har oftast röd till rödgrön färgton. De har mycket komplicerade förökningssätt.

image/jpeg

alger. Ribbeblad, ofta kallad nervtång, är en av de grannaste rödalgerna i svenska vatten. Den finns vid västkusten, i Öresund och vid Blekingekusten och växer på 4–20 m djup.

Brunalgerna, Phaeoʹphyta, är alltid flercelliga och i allmänhet storväxta.

(73 av 517 ord)

Ekologi

Algerna är ofta utmärkta indikatorer på sin miljö. I naturliga miljöer växlar algfloran beroende på pH, elektrolythalt,

(17 av 121 ord)

Användning

Flera arter alger utnyttjas inom livsmedels- och annan industri. Ur brunalgernas och rödalgernas cellväggar utvinns ämnen som

(17 av 119 ord)

Evolution

De många alggrupperna representerar utvecklingslinjer som varit isolerade från varandra under mycket lång tid. De första encelliga formerna uppkom för omkring 1,5

(22 av 157 ord)

Medverkande

  • Olle G. Olsson
  • Shu-Chin Hysing
Källangivelse
Nationalencyklopedin, alger. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/alger