arbetaridrott, en idrottsrörelse som under andra hälften av 1800-talet växte fram ur arbetarrörelsen, främst i Tyskland och

(17 av 115 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Redan 1850 bildades i Leipzig den första arbetargymnastföreningen, och 1874 grundades Schweizerische Arbeiter-Turn und Sportverband (SATUS). Som en följd av de mot socialdemokratin riktade s.k. socialistlagarna (1878–90) och genom att arbetare uteslöts ur det tyska gymnastikförbundet växte i Tyskland antalet fristående arbetaridrottsföreningar och en rad specialförbund bildades. År 1912 skapades en centralorganisation för den tyska arbetaridrotten, Zentralkommission für Arbeitersport und für Körperpflege (ZK), och 1930 omfattade denna 11 specialförbund med 17 000 föreningar och 1,3 miljoner medlemmar, varav 250 000

(78 av 554 ord)

Idrottsverksamhet

Inom arbetaridrottsrörelsen fanns länge, speciellt i Tyskland, ett uttalat motstånd mot ren tävlingsidrott, och man inriktade sig i stället på fysisk fostran och breddidrott. Ett av de tidigaste och livaktigaste tyska specialförbunden, Arbeiter Rad- und Kraftfahrerbund Solidarität (grundat 1896), inriktade sig på turism och

(44 av 308 ord)

Den nordiska arbetaridrotten

(1 av 1 ord)

Danmark

I Danmark bildades 1929 Dansk Arbejder Idrætsforbund (DAI), som omedelbart efter

(11 av 58 ord)

Finland

I Finland bildades den första arbetaridrottsföreningen redan 1889. De föreningar som grundats före första världskriget under intryck av storstrejken 1905 och OS

(22 av 153 ord)

Norge

Den första arbetaridrottsföreningen i Norge bildades 1909 i opposition mot den etablerade, militärt styrda idrottsrörelsen. Efter storstrejken 1921, då det norska idrottsförbundet utnyttjades för strejkbryteri, organiserade 38 föreningar Arbeidernes Idrettskomité

(30 av 214 ord)

Sverige

Idén om en svensk arbetaridrott väcktes 1919–20 av Fredrik Ström m.fl. ledare inom det socialdemokratiska vänsterpartiet och dess ungdomsförbund. Trots arbetarvänsterns gamla motstånd mot idrotten, vilken ansågs vara ett hinder i klasskampen, och trots sprängningarna 1921 och 1924

(38 av 268 ord)

Medverkande

  • Rolf Pålbrant

Litteraturanvisning

S. Hentilä, Suomen työläisurheilun historia 1: Työväen Urheiluliitto 1919–44 ( Arbetaridrottens historia i Finland 1: Arbetarnas Idrottsförbund 1919–44; 1982);
A. Krüger & J. Riordan ( utgivare), Der internationale Arbeitersport: Der Schlüssel zum Arbeitersport in 10 Ländern ( 1985);
P. Larsen, Med AIF-stjerne pa brustet ( 1979);
R. Pålbrant, Arbetarrörelsen och idrotten 1919–39, Studia historica Upsaliensis 91 ( 1977);
H. Ueberhorst, Frisch, frei, stark und freu: Die Arbeitersportbewegung in Deutschland ( 1973).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, arbetaridrott. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arbetaridrott