Babylonien, forntida semitiskt rike med centrum vid floden Eufrat i södra

(11 av 40 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historisk bakgrund

När södra Mesopotamien började bli bebott ca 5000 f.Kr. utvecklades en

(11 av 65 ord)

Gammalbabylonisk tid (ca 2000–1600 f.Kr.)

Första hälften av den gammalbabyloniska tiden präglades av en jämviktspolitik mellan mindre stater med babyloniskt eller amoritiskt styre. En man med det babyloniska namnet Ishbi-Erra, som tjänat den siste kungen av tredje dynastin av Ur, lät utropa sig till självständig härskare i

(42 av 297 ord)

Medelbabylonisk tid (ca 1600–1000 f.Kr.)

Redan under gammalbabylonisk tid fanns det kassiter österut, i nordvästra Iran. Dessa kom gradvis att bosätta sig även i Babylonien, där de ca 1600 övertog makten. De anpassade sig så gott

(31 av 215 ord)

Nyassyrisk överhöghet (ca 1000–626 f.Kr.)

Invandrande araméer utgjorde en längre tid ett hot mot Babylonien, som Nabonassar (747–734) fick

(14 av 96 ord)

Nybabyloniska eller kaldeiska riket (626–539 f.Kr.)

Under de närmast föregående århundradena hade det bott kaldéer i sydöstra Babylonien. En av de kaldeiska furstarna, Nabopolassar, tog 626 över makten i Babylonien. Tillsammans med mederna krossade han Assyrien 612.

Nebukadnessar II (604–562), son

(35 av 249 ord)

Babylonien under perserna

Sedan Kyros erövrat Babylonien rådde fred där under hans och hans

(11 av 61 ord)

Babylonien under Alexander, seleukiderna och partherna

Alexander den store (356–323 f.Kr.) planerade efter erövringen av Babylonien 331

(11 av 67 ord)

Språk

Redan i det gammalakkadiska riket hade det semitiska språket akkadiska (i form av gammalakkadiska)

(14 av 99 ord)

Religion

Den babyloniska religionen, som i stort sett är densamma som den assyriska, utgör en fortsättning på den sumeriska religionen (se Sumer), framför allt vad gudavärlden beträffar, men har åtskilliga karakteristiskt semitiska inslag. Främst bland gudarna står i teorin himmelsguden Anu (som dock

(42 av 294 ord)

Vetenskap

Den babyloniska vetenskapen utgör en direkt fortsättning på den sumeriska, varför bägge behandlas tillsammans här, liksom den närstående vetenskapen i Assyrien. I sen tid övertog och utvecklade grekerna delar av den babyloniska vetenskapen, speciellt matematik och astronomi. Babylonisk vetenskap kännetecknas av materialsamling och problemlösning, däremot kommer generellt formulerade teorier först med

(51 av 361 ord)

Tideräkning

I hela Mesopotamien var året indelat i 12 månader (från nymåne till nymåne), som vid behov

(16 av 112 ord)

Litteratur

I Babylonien kan textfynden uppdelas på samma sätt som utförligare redogjorts för under Assyrien: i biblioteken fanns lertavlor med litterära och vetenskapliga texter, i arkiven lertavlor med brev och administrativa och juridiska dokument; dessutom fanns monumentalinskrifter. I det följande presenteras sådana litterära och vetenskapliga texter som är funna i ett flertal exemplar i olika bibliotek

(55 av 392 ord)

Konst och arkitektur

I Babyloniens stora städer hade bostadshusen, liksom palatsen och templen, utåt en fönsterlös fasad. Rummen öppnades i stället mot en eller flera inre gårdar, dit livet var koncentrerat. De viktigaste templen bestod, förutom av själva det stora huvudtemplet med

(39 av 272 ord)

Musik

I Babylonien, liksom i Assyrien och i Sumer, är musikutövning och

(11 av 77 ord)

Medverkande

  • Helmer Ringgren
  • Olof Pedersén

Litteraturanvisning

Joan Oates,Babylon (1979, 1986);
S. Parpola, ”Tvåflodslandet”, Bonniers Världshistoria 2 (1982);
J.N. Postgate, The First Empires (1977);
H. Ringgren;Forntida religioner i Mellanöstern (1987);
W. von Soden, The Ancient Orient: An Introduction to the Study of the Ancient Near East (1994).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Babylonien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/babylonien