baroʹck, en kulturepok eller stilriktning (inom olika konstarter). Inom bildkonsten och arkitekturen uppträdde barocken som stilriktning under 1600-talet och en bit

(21 av 147 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Bildkonst och arkitektur

Som konsthistorisk stilriktning utgör barocken en avvikelse från antikens och renässansens harmoniska jämviktsideal. Efter att ha använts med starkt nedvärderande innebörd (Milizia, Quatremère de Quincy) kom ordet barock från 1800-talets slut att objektivt beteckna en bestämd stilströmning. Denna uppfattning befästes främst av Wölfflin, vars konsthistoriska grundbegrepp utvanns ur jämförelser mellan renässansens och 1600-talets konst. Under denna tid uppträder även andra stilar.

Barocken ersatte manierismens verklighetsuppfattning med ett nytt förhållande till naturstudiet. Rörelsen förs in som en dominerande princip, gärna i

(80 av 652 ord)

Konsthantverk

Barockens inredningskonst kännetecknas av ett kraftfullt formspråk och en fri, från land till land varierande behandling av de antika arkitektur- och dekorationsmotiv på vilka

(24 av 169 ord)

Litteratur

Inom litteraturen kännetecknas barocken av en strävan efter prakt och ståt, sinnrik begreppsanalys och betonande av språkets egenvärde. Dess främsta stilmedel är överdriften och hopningen, paradoxen och antitesen, den långsökta metaforen, ordleken och ljudsymboliken. Som viktiga teoretiker betraktas spanjoren Baltasar Gracián y Morales och italienaren Emanuele Tesauro. Enligt dessa båda är drivkraften i diktarens arbete och sinnrikhetens manifestation den överraskande, komplicerade metaforen och det utsirade språket. Historiskt sett bygger barocken på retorikens begrepp och ideal. Men den skapar gärna en

(80 av 634 ord)

Drama och teater

Inom drama och teater kännetecknas barockens stil av en strävan mot det uttrycksfulla och en storslagen massverkan, effekter som i hög grad är teatrala till sin natur. Därtill präglades barocken som epok av en livssyn

(34 av 241 ord)

Musik

Med barock avses inom musiken vanligen den epok som sträcker sig från sent 1500-tal till och med första hälften av 1700-talet. Termen barockmusik omhuldas av bl.a. musikförläggare och skivproducenter, men den är omdiskuterad bland musikforskarna.

Beteckningen barock i samband med musik förekommer för första gången på 1730-talet i de livliga musikestetiska diskussionerna i framför allt Frankrike. I sitt berömda musiklexikon från 1768 beskriver Rousseau en ”barock” musik som någonting förvirrat, en musik som saknar en naturlig

(73 av 520 ord)

Dräkt

Under tidig barock angav det förmögna nederländska borgerskapet tonen för modet i norra Europa, och dräkterna präglades av en fyllig mjukhet med en högt placerad midja. Dyrbara spetsar samt klackar på skorna tillhörde tidens modedetaljer. Mansdräkten bestod av tröja med flikade skört, vida knäbyxor samt mantel, kvinnodräkten av liv,

(48 av 338 ord)

Medverkande

  • Allan Ellenius
  • Bernt Olsson
  • Britt Tunander
  • Elisabet Thelander
  • Erik Kjellberg
  • Sverker R. Ek

Litteraturanvisning

Bildkonst och arkitektur:
B. Lindwall, Barockens epok ( 2:a upplagan 1983);
D. Mahon, Studies in Seicento Art and Theory ( 1947);
R. Wittkower, Art and Architecture in Italy 1600-1750 (rev. upplaga 1980);
H. Wölfflin, Renaissance und Barock ( 1888);
H. Wölfflin, Konsthistoriska grundbegrepp (svensk översättning 1957).
Konsthantverk:
E. Fischer, Barock ( 1932);
William Karlsson, Ståt och vardag i stormaktstidens herremanshem ( 1945);
S. Wallin, Nordiska museets möbler från svenska herremanshem 1 ( 1931).
Litteratur:
I. Buffum, Studies in the Baroque from Montaigne to Rotrou ( 1957);
W. Bahner (utgivare), Renaissance, Barock, Aufklärung ( 1976);
G. Hoffmeister, Deutsche und europäische Barockliteratur ( 1987);
J. Rousset, La littérature de l’âge baroque en France ( 1963);
F.J. Warnke, Versions of Baroque ( 1972);
R. Wellek, ”The Concept of Baroque in Literary Scholarship”; S.G. Nichols (utgivare), Concepts of Criticism ( 1963).
Musik:
J. Braun, Die Musik des 17. Jahrhunderts ( Neues Handbuch der Musikwissenschaft 4) ( 1981);
M. Bukofzer, Music in the Baroque Era ( 1947);
C. Palisca, Baroque Music ( 2:a uppl., 1981);
C. Sachs, ”Barockmusik”, Jahrbuch der Musikbibliothek Peters ( 1919).
Dräkt:
François Boucher, Klädedräktens historia ( svensk översättning 1970);
V. Cumming, A Visual History of Costume: The Seventeenth Century ( 1984);
Henny H. Hansen, Klädedräktens kavalkad ( svensk översättning 1955).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, barock. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/barock